AAA MEN HEJ HÖRRNI

ansiktet mitt är sönderbölat så jag slänger in en gammal bild istället:

jag, 1 år

11 september kommer ALLTID att gå i sorgens tecken för mej. Hela jag blir liksom ett endaste vrak. Orkar ingenting. Tårar som bara rinner. Allt känns bara t u n g t. Det händer varje år denna dag, den 11 september.. Mitt hjärta kommer föralltid slå för New York. Svårt att förstå om man inte varit där, bott där, eller har en underbar "familj" där, jag vet..

Men det som till slut "gjorde" min dag var att Anna kom med ett förslag. Nämligen att vi skulle stå på Vaksala torg nästa lördag o kränga gamla onödigt krafs som man har hemma längst in i garderoberna & förrådet & sånna där bra förvaringsställen. Så varvat mellan soffhäng gloendes på minnesceremonin och gjort av med en bal hushållspapper (dog varje tyst minut, när amerikanska nationalsången sjöngs, när Paul Simon sjöng "Bridge over troubled water" o.s.v.), så har jag rensat ut massa skit som jag vill bli av med! Passar ju också hur bra som helst eftersom jag snart ska flytta och då tänkte jag ändå slänga massa grejer.

Nu blire myskväll och ladda inför kommande vecka. Imorgon börjar en ny kurs i skolan OCH jag o Anna ska till Ackis och starta upp vår studie till c-uppsatsen!!

puss gokväll hej